Vad jag har förståt så har jag skämt ut mig, inte bara på ett sätt. Utan alla möjliga!!!
Det jag gjorde i måndags var inte mitt smartaste drag, jag ångrar men samtidigt ändå inte.
Är det något fel att tycka så? Att det är både rätt och fel?
Jag själv vet inte om det finns något rätt med det jag gjorde, vet inte heller om det är fel..
Just nu så skäms jag bara för jag vet att det svaret jag vill ja inte kommer att komma.
Det blir så mycket tankar kring det hela, först tänker jag jätte positivt och tror att så fort jag
tar upp mobilen så har svaret kommit och det är lyckliga besked. Efter dom tankarna kommer
jag på mig själv att jag inte ska göra mig lycklig för mina "tankar" som
aldrig kommer att bli som jag vill att dom ska bli. Jag tänker alldeles för mycket,
borde sluta med dom tankarna och tänka på annat som kan bli sant. Men det går inte..
Allt jag gör påminner om X.. När jag sitter på bussen hem, ser byggare, äter frukost.. 
Kan inte göra något mer snart utan att bli upprörd, fast jag kan erkänna att jag blir jätte fjantig
när det väl händer. Hör jag namnet så blir jag helt till mig, kollar hela tiden runt om kring mig.
Måste bli ändring på det här nu, måste verkligen det för jag kan inte fortsätta hålla på såhär.